mobillogga

Vuxna barn

 Att växa upp i en dysfunktionell familj kan sätta djupa spår hos barn, när barnen blir vuxna sitter dessa mönster, strategier och beteenden kvar om de inte bearbetas. Dessa personer kallas för ”Vuxna Barn”, de har med sig barnens sårade känslor in i vuxenlivet.

Många kopierar sina föräldrars destruktivitet och även om man inte själv utvecklat ett missbruk, beroende eller psykisk sjukdom så kan många agera ut i destruktiva mönster i form av att de förstör för sig själva. De tillåter sig inte att vara lyckliga, är vana vid kaotiska förhållanden och trivs ofta bäst i dramatiska situationer och omständigheter, för det är där de känner sig hemma.

 ”Vuxna Barn” kan uppvisa en rad reaktionsmönster och känslor, några exempel är:

  •  Omedveten ”attraktion” av den förälder som var känslomässigt frånvarande/kränkande
  • Försöker förändra sin partner så att man kan återskapa de ursprungliga förhållandena i barndomen
  • Sunt vuxenbehov trängs undan av detta gamla behov så länge bortträngning och förnekande är verksamma
  • Omedvetna delen av vårt psyke är kvar i barndomen och strävar efter att tillfredsställa behovet hos de barn vi var.


Dysfunktionell uppväxt

  • Känslomässiga sår från barndomen
  • Bortträngning och förnekande
  • Skam och skuld
  • Reagerar med barndomstillstånd i vuxenverklighet
  • Styrs av det undermedvetna
  • Reagerar med överdrivet starka känslor i vuxentillstånd
  • Överdrivet ansvarstagande
  • Uttryck för låg självkänsla
  • Tvångsmässighet
  • Beroende och medberoende
  • Kontroll och förnekande
  • Ljuger om småsaker
  • Konflikträdd
  • Sur vid kritik, dömer sig själv
  • Svårt att be om hjälp